Debiteringslängd — vad den ska innehålla och hur andelstalen används

Vad en debiteringslängd är

När en samfällighetsförening behöver pengar till drift, underhåll eller en fond tas de in från delägarna genom uttaxering. Underlaget för uttaxeringen är debiteringslängden: en förteckning över varje delägande fastighet och det belopp fastigheten ska betala.

Reglerna finns i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Där framgår också att en debiteringslängd som har godkänts av stämman är exekutionstitel — obetalda belopp kan lämnas till Kronofogden utan att föreningen först måste gå till domstol. Det är också därför formalia kring längden är värd att ta på allvar.

Det här ska stå i längden

Många föreningar tar också med andelstalet per fastighet i längden. Det är inte ett formellt krav, men det gör underlaget begripligt för delägarna och gör det lättare att se hur summan har räknats fram.

• Varje delägande fastighet, med fastighetsbeteckning.
• Vem som är betalningsskyldig för fastigheten — i regel ägaren vid uttaxeringstillfället.
• Det belopp som ska betalas per fastighet.
• När beloppet förfaller till betalning, och om det delas upp i flera inbetalningar.
• Vilken eller vilka gemensamhetsanläggningar uttaxeringen avser, när föreningen förvaltar flera.

Hur andelstalen styr beloppen

Andelstalen bestäms i anläggningsbeslutet vid lantmäteriförrättningen, eller genom en överenskommelse mellan delägarna som Lantmäteriet godkänner och registrerar. Föreningen kan alltså inte själv sätta nya andelstal på stämman — det är en fråga om att ändra anläggningsbeslutet.

En fastighet kan ha olika andelstal i olika gemensamhetsanläggningar: ett i vägen, ett annat i grönytan eller belysningen. Det är vanligt och det är därför en debiteringslängd sällan är en enda kolumn. Uttaxeringen räknas per anläggning och summeras sedan per fastighet.

Det finns normalt två slags andelstal: ett för utförande (investeringen) och ett för drift. Kontrollera vilket av dem uttaxeringen ska bygga på innan längden framställs.

Från budget till godkänd längd

1. 1Styrelsen tar fram en utgifts- och inkomststat — föreningens budget för perioden.
2. 2Behovet av uttaxering räknas fram och fördelas på fastigheterna efter andelstal.
3. 3Debiteringslängden framställs på stämman tillsammans med staten, så att delägarna kan granska sina belopp.
4. 4Stämman beslutar om uttaxeringen och godkänner längden.
5. 5Beloppen aviseras och betalningarna följs upp. Den som är missnöjd med uttaxeringen kan klandra stämmobeslutet inom den tid lagen anger.

Vanliga misstag

• Längden bygger på gamla ägaruppgifter, så avin går till någon som sålt fastigheten.
• Andelstal som ändrats hos Lantmäteriet har inte förts in i föreningens underlag.
• Längden framställs inte på stämman utan skickas ut i efterhand, vilket gör uttaxeringen angriplig.
• Förfallodagen saknas, vilket försvårar både påminnelser och indrivning.
• Föreningen förvaltar flera anläggningar men redovisar bara en total summa, utan att visa fördelningen.

Så gör ni det i Gemeno

I Gemeno ligger andelstalen på fastigheten, per gemensamhetsanläggning, och ägaren är kopplad till fastigheten — inte tvärtom. När en fastighet byter ägare följer historiken fastigheten och nästa avi går till rätt person.

Debiteringslängden byggs på de uppgifterna och kan skrivas ut eller exporteras inför stämman. Inbetalningarna stäms av mot ett importerat kontoutdrag, så styrelsen ser vad som är betalt, delbetalt och obetalt utan att pricka av manuellt. Ingenting mejlas automatiskt till delägarna — utskick sker bara när styrelsen väljer det.

Vanliga frågor

Källor

• Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, Sveriges riksdag
• Samfällighetsföreningar och andelstal, Lantmäteriet

Senast granskat 2026-08-31. Guiden är allmän information och ersätter inte era stadgar, ert anläggningsbeslut eller juridisk rådgivning.

Fler guider

• Kallelse till årsstämma — tider, innehåll och vanliga misstag
• Protokoll och justering — vad som ska med och hur det går till
• Vad en styrelse i en vägförening ansvarar för